Utvecklingen och produktionen av batterier är strategiska prioriteringar för Europa i samband med övergången till ren energi. De är också centrala för den europeiska fordonsindustrin. Den globala efterfrågan på batterier ökar snabbt och den förväntas vara 14 gånger så stor 2030. För att minimera miljökonsekvenserna av denna ökning och ta hänsyn till förändringar i samhället, ny teknisk utveckling, marknader och användning avseende batterier, föreslog Europeiska kommissionen en ny batteriförordning 2020.
Förordningen trädde i kraft den 17 augusti 2023 och i och med detta upphävs batteridirektivet (direktiv 2006/66/EG). Genom förordningen fortsätter användningen av kvicksilver och kadmium i batterier att vara föremål för begränsningar och det har införts en begränsning av bly i bärbara batterier.
Syftet med förordningen är också att
- stärka den inre marknaden genom att säkerställa lika villkor utifrån en gemensam uppsättning regler,
- främja en cirkulär ekonomi,
- minska miljökonsekvenserna och de sociala konsekvenserna under batteriers hela livscykel.
Begränsning av farliga ämnen i batterier
I artikel 6 i förordningen fastställs ramen för begränsning av farliga ämnen i batterier. Detta säkerställer att ämnen som används i batterier eller som finns i förbrukade batterier inte utgör en oacceptabel risk för människors hälsa eller för miljön.
Senast den 31 december 2027 kommer kommissionen att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om fastställande av ämnen i batterier som har negativa konsekvenser för människors hälsa, miljön eller återvinningsprocesserna.
Kommissionen kan också begära att Echa utarbetar ett begränsningsförslag i enlighet med bilaga XV till Reach.
Begränsningsförslag kan också läggas fram av en medlemsstat.
